Jag satt precis och hade tvingat in min hjärna i en liten plugg-box,
där jag bara skulle kunna koncentrera mig
och förstå jämviktskonstanter och reversibla reaktioner.
Men så fort jag inte förstod en mening smet min koncentration iväg,
och helt plötsligt drömmer jag mig bort till saker jag vill ska hända och romantiska möten.

Jag tror jag har kommit på problemet med att lära sig saker i skolan.
Olika människor drömmer om olika saker hela tiden,
och väldigt få orkar hålla kvar sin tankegång på sin framtida karriär.
Den är helt enkelt för långt bort, och inte alls särskilt spännande.
Vissa drömmer säkert om att bli vetenskapsmänniskor, läkare eller något annat ambitiöst.

Men de allra flesta har så många andra gömda mål,
som de själva inte ens tänker på.
Men eftersom dessa mål är viktigare för dem egentligen
så bryr man sig inte om de andra säger att man borde bry sig om.
Det är bara vår natur.


Haha, jag insåg också precis att jag är en riktig drömmare. Om jag har tid så fantiserar jag.
Och jag är en riktig romantiker också, haha. Suck. Jag kan ligga i flera timmar
innan jag ska sova och tänka på olika kärleksfulla scener. (Inget snusk alltså)

Mjöl. Om jag bara kunde vara lite mer maskinisk för ett tag.
Typ när det passar mig.